vad hände igentligen?
Med alla mina planer och drömmar, vart tog motavationen vägen? fast jag har väl aldri riktigt varit en sån som verkligen tar för sig av livet, jag har mest tagit det som de kommer och glidigt omrking och hoppat på grejer utan att riktigt tänka efter men som visat sig vara bland det bästa jag jag gjort, åren i östersund och tiden i söder har varit som en riktig bergodal bana, i början så undrade man vad fan man hade gett sig in på men som sen kommit att bli bland det roligaste man har gjort, alla nya underbara människor man fått träffa som har gett en mer en man trodde var möjligt, och som man har vuxit i sig själv efter det. Jag har varit ruskigt blyg men det har som släppt på vissa plan ialf. Just nu känner jag mig bara vilsen och osäker, jag trodde att jag hade en plan och visste vad jag ville, men jag vet fan ingeting, känner mig mest förvirrad och det jag gör idag vill jag inte hålla på med allt förlänge till. Panikångest: svar ja!
Det känns som att jag sover och som att det är dags att vakna upp och börja leva.
Det känns som att jag sover och som att det är dags att vakna upp och börja leva.
Kommentarer
Trackback