Walk Tall
Här händer det inte mycket nuför tiden...haha men jag är väl inte så beroende av en dator som jag trodde, man vänjer sig sjukt fort att vara utan. Det är inte alltid lika lätt att vara positiv och tänka bra om allt hela tiden som jag trodde att det skulle vara och att allt bara handlar om att ha rätt inställning till saker och ting klart att det underlättar i mycket och ibland får man helt enkelt bara bita ihop, men jag tar en dag i taget. Jag tror nog att om man aldrig bearbetar sitt förflutna så förtränger man det bara tills det inte går länger så tillslut så hinner det ikapp en även fast man försöker att glömma och gå vidare. How do you let go of the past when it is what made you?...Men den här gången vet jag bättre och det är alltid något. Är det möjligt att förtränga saker så att man inte kommer ihåg dom sen. Eller ligger dom så långt bak att man inte vågar ta fram dom och känna efter. Allt går ju i perioder för mig ialf. Och hellre det en att gå och vara likgiltig hela tiden och nu är det helt klart mer bättre perioder en sämre. Jag har lärt mig att inte vara så jävla trångsynt och försöka se till det stora hela och varför vissa människor reagerar på ett visst sätt och att ingen är perfekt långt ifrån, alla sitter på en oskriven bok med blanka blad som väntas på att skrivas, man lär så länge man lever. Jag blir grymt inspererad av människor som har varit riktigt sjuka och fått en till chans till livet och deras glöd och vilja till att göra gott. Det är synd att det alltid ska behöva hända något hemskt för att få folk till att tänka efter. 
Derek Hess
Han är riktigt grym, funderar på att göra en tatuering av en av hans målningar.
