du är allt

Du är allt jag nånsin önskat
Du är allt jag nånsin drömt
Du är den som får mig minnas
Alla drömmar jag har glömt
Och du är den som får mig hoppas
Du är den som får mig le
All min kärlek får du bära
Hela livet vill jag ge


För du är där när ingen ser mig
Du är där när stormen yr
Du är där när natten skrämmer
Och du är där när dagen gryr
Och jag vill alltid ha dig nära
När som åren läggs till år
Och vad livet vill oss lära
Är att framtiden är vår




När som klockorna har stannat
Och tiden tycks stå still
Och man inte vågar säga
Det man längst i hjärtat vill
Då ska vi ta varandras händer
Då ska vi minnas denna dag
Och förstå vad som än händer
Är det alltid du och jag.
 
Hur ska man kunna skiljas från sin bästa vän? Det finns så otroligt mycket jag skulle vilja göra och önskar att jag redan gjort ,men hur ska jag kunna lämna Léttir hemma. Till nån annan , nån annan som kanske inte kan ge han den kärlek och motion han behöver, eller så får han det kanske till och med bättre, nån som vill hålla på med honom flera timmar om dagen och rida på långturer. Det är sånt man aldrig vet och jag skulle aldrig lämna bort han till vem som helst. Det kommer nog vara bland det tuffaste jag har gjort, men samtidigt behöver jag få hinna med annat också för att jag ska kunna må riktigt bra. Att resa och jobba utomlands är något jag alltid drömmt om och vill verkligen göra det snart. Men det löser sig förhoppningsvis till allas bästa, det måste göra det! Tiden räcker inte riktigt till att hinna med allt samtidigt och jag kan ju inte ta med han heller. Det är verkligen en speciell häst som jag har ridit i många år och det känns som om vi är ett riktigt team. Vi har tagit oss igenom det mesta och han har alltid funnits där när ingen annan gjort det. Det är det som är så skönt med djur, de dömmer dig aldrig, de lyssnar, de försöker alltid sitt yttersta för att göra de man ber dem om.De är aldrig elaka, de kommer aldrig att göra dig besviken. De finns där när du behöver dem som mest. De är annat en vad man kan säga om människor. 



   


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0