DooIt

Dom senaste dagarna har nog varit bland de tuffaste i mitt liv, vi tog bort våran gammel hund efter 11 år tillsammans. Tänk att något så litet kan ha så stor påverkan på ens liv, vi har växt upp tillsammans, det var verkligen världens finaste hund. Saknaden är otroligt stor och det gör riktigt ont. Sen så är det ju alltid så att allt kommer ju på en och samma gång och det kommer fan i trefall...I måndags kännde jag mig riktigt glad och lycklig, men sen så händer det alltid något som tar ner en på jorden igen. Så nu gäller det bara att försöka resa sig upp från det här, jag vet inte hur men jag vet att jag måste. Jag tror inte riktigt shocken har släppt efter allt som har hänt och jag ser verkligen inte fram emot när den gör det, men som tur är så har jag så fina vänner som är där för mig när jag behöver de som mest. Vissa kanske undrar hur man kan bli så förstörd av att ta bort en hund, men hon var inte bara en hund för mig, det var min familj.